Den senaste veckan ha vari omtumlande, skrämmande o otrolit overklig! Förra tisdan lämna ja geiranger för att åk hem, men efter att ha kört ca 200 km hände de som inte fick hända.. Jag fick grym sladd på bilen å försökte styra upp den men misslyckades, bilen åkte över på andra sidan vägen o for runt på taket o ner på cykelvägen o vidare i skogen. Bilen lämnade upp o ner men ja lyckades kryp ut själv. En bil hade sett alltihop o va där genast o ringde efter hjälp. Ja hade en sån otrolig tur, behövde endast sy 3 stygn i huvudet fö ja hade fått ett litet hack men de va absolut enda. Varken öm eller stel i kroppen, inga blåmärken, absolut ingenting! Änglavakt e orde som kommer opp, fö då man e me om något sånt här så kan man int jör nå annat än tro på att ja hade änglavakt den dan!
På onsda förmidda va pappa i norge för att hämta hem mej, vi for å tömde bilen å to vara på allt, men bilen lämnades i norge för att skrotas. Så efter några intensiva dagar så kom vi äntligen hem på lörda förmidda. Känslan av att få krama mina föräldrar efter de som hänt, va obeskrivli. För direkt efter olyckan var ja i total chock, så ja insåg inte allvare i olyckan men sen på kvällen började verkligheten sakta komma krypande å ja börja inse va som faktist kunde ha hänt o vilken otrolig tur ja hade den dan! Men de som har hänt har hänt. Nu e ja hemma å ja mår bra, fysiskt sätt iaf.
Men livet rullar på, imoron börjar ja jobba på Gustav Wasa, ska va där å hjälpa till nu runt julen, å sen efter årsskiftet ska ja förhoppningsvis får jobba på dagis så ja får min praktik som ja behöver då ja ska åka till USA som aupair. Så förhoppningsvis e ja påväg dit i april-maj nästa år. :)
Nu ska ja fortsätta att packa upp saker från norge, har så otrolit mycke så ja måst ta lite åt gången. Men ta hand om er själva o era nära o kära :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar